lördag 24 oktober 2009

Lillprinsen


Mormor Anki (min mamma) kom ner med en del nödvändigheter igår e.m. & då passade vi på att ta en promenad med den lånade vagnen. Läkarna gav oss permission på dagarna för att kunna ta en del småtturer ut i friska luften, så detta var dagens andra. Sixten mår bra, de har släppt på all övervakning av hjärtat dagtid, men på natten vill de ha honom uppkopplad så att det går ett larm om ngt är fel. På det viset kan jag känna mig trygg med att somna, när jag vet att personalen har koll. Vi avslutade dagen igår med att bada, sen somnade både jag & lilleman i min säng helt färdiga. Han får mardrömmar av medicinen & han har ännu svårare att somna in än tidigare samt att han sover så otroligt lätt. När jag då ligger tätt intill honom, under samma täcke & han tar försiktigt med sina små varma fingrar i mitt ansikte så blir jag helt lugn & avslappnad. Följden är att vi båda somnar, vi liksom nattar varandra! Men sen vaknade jag av att jag haft mardrömma & den gastkramande ångesten infinner sig omedelbart... När det händer skulle jag bara vilja springa upp till helikopterplattan på taket & skrika av all kraft tills all rädsla försvunnit. På natten är det inte lugnet & förnuftet som segrar inuti mig... Jonas får inte sova här på nätterna (de två första gjorde de undantag) utan får ta in på patienthotellet eller åka hem. Han valde att göra det senare fram tills operationen sen tar han in på patienthotellet. Det var tungt när han åkte & han var själv ledsen över att lämna oss, men han är tillbaka under dagen igen. Jag har skickat honom till att handla några nya leksaker till Sixten så att vi har något annorlunda att sysselsätta honom med. Hade Sixten varit äldre hade han fått välja nästan vad han ville om det så bara kunde hjälpa honom till att känna sig mer lugn i situationen. Lilleman äter av hjärtats lust påhejad av oss & läkarna, han har sådan aptit. Nu vågar vi ju ge honom mat i rätta mängder eftersom frånvaroattackerna inte berodde på att han fått förmycket mat. Så när vi märker att han är hungrig så tar vi fram stora sleven & matar på. Han t.o.m. suger i sig medicinen glatt! Idag somnade han när läkarna tog ett väldig långt & detaljerat ultraljud av hjärtat för kirurgernas del... Han är så lugn & duktig att jag blir rörd! Jag & Jonas försöker att göra allt för att han ska känna sig tillfreds med situationen. Vi har en liten afrikansk sång som vi sjunger om & om igen när det behövs eftersom han blir helt tyst & lugn när han hör den. Han har lyssnat storögt till den ända sen han kom hem från KK. Vi har inte en aning om vad den handlar om men det kan ju kvitta eftersom den har en positiv verkan. :0) Idag har vi skrivit in Sixten i Hjärtebarnsföreningen, så att han kan komma i kontakt med andra barn som gått igenom liknande hjärtoperationer när han blir lite äldre. Nu ska jag lägga mig & snusa Sixten i nacken & se om jag kan somna om. Sov gott!

1 kommentar:

  1. Anonym26/10/09

    Hej,
    Jag tror att Sixten kände igen mig när jag var i Lund, hans ögon följde mig hela tiden när jag pratade. Det blev ett underbart foto av en underbar liten kille.
    Mormor Anki

    SvaraRadera