Oro...

Sixtens kompis Isac är sjuk och måste läggas in på BUS i Lund nu i veckan. Hans mamma Mia ringde mig i fredags när jag var på jobb och berättade vad läkarna sagt och vad som kommer att hända framöver... Inte mycket blev gjort efter det samtalet, jag yrade mest runt och försökte att inte gråta inför mina kollegor. Jag känner så med Mia, jag vet precis hur tankarna går fram och tillbaka och hur den där förbannade oron och rädslan (som alla säger till en att inte ta ut i förskott) pockar på och hela tiden och ligger i bakhuvudet som en fruktansvärd skrämmande ljudmatta... Nu håller jag och Sixten våra fyra tummar för att de bara får goda besked när de blivit inlagda och att Isac får komma hem från sjukhuset relativt snart! Lilla fina Isac - du SKA bli frisk! (Ni som vill kan ju läsa mer på Mias egen blogg: www.vitroos.blogspot.com )

Vardag...

1. & 2. Sixten älskar "sin" bil (eg. Ceasars, men vi har fått låna den eftersom han är lite för stor för den nu) vilken han kör runt med i lägenheten över trösklar och fram och tillbaka! 3. & 4. Sixten fick prova regnställ och stövlar som vi fått ärva av vänner och som vi tog med till dagmamman idag. Sixten gillade munderingen och struttade stolt runt en bra stund och fixade med diverse saker!

I korthet så gick första veckan bra på jobb och Sixten klarade att vara hos dagmamman utan större protester. Han var dock lite ledsen varannan dag vid lämningen på morgonen, men det gick i princip över samtidigt som jag stängde ytterdörren. Han sover och äter som han brukar, dagmamma Anne-Lie är kär och brukar ibland skicka ett mms med ett foto och lite text när han gör något framsteg eller något han inte gjort tidigare. Mitt hjärta har dessutom anammat att dricka ur glas på bara en vecka (det behövdes att någon annan än mamma trugade) samt att tycka väldigt mycket om mjölk (tidigare slängde han glaset eller flaskan som han fick mjölken i genom hela rummet då han kom på att det inte var vatten utan mjölk... Nu bankar han istället i bordet när jag inte fyller på glaset tillräckligt fort med denna läckra dryck...)! Idag tog jag emot min nya klass med 17 elever (en åk 4) och det kändes hur bra som helst - jag tror att detta kommer att bli en jättego klass att jobba med! Efter det fick jag världens mottagande när jag kom och hämtade Sixten - han kastade sig i min famn, ville knappt släppa taget och bara kramade mig i hur mycket som helst! Han var inte ledsen alls utan bara glad för att se mig!! Lycka! Nu måste jag ägna mig åt lite lärararbete innan det är dags för John Blund!

Sista kvällen av min föräldraledighet!

Imorgon bitti börjar jag jobba, kl. 07.30... Så för att verkligen njuta av min sista kväll som föräldraledig ska jag nu se de två absolut sista avsnitten av "Sex and the city" medans jag mumsar på grova skorpor (med smör och honung på) och en stor kopp kaffe! Allt är förberett inför morgondagen, Sixten somnade i vettig tid och jag känner mig lite på hugget - det ska faktiskt bli kul att återse kollegor, elever och att börja planera och lägga upp lektioner igen! Dessutom har jag nu fått mitt första, egna klassrum utan en massa pärmar och bråte som tillhör andra, så imorgon kommer jag nog mest ställa iordning möbler och få in allt mitt pick och pack! Idag bjuder jag på några bilder från en sagolekplats i Malmö (intill deras stadsbibliotek), vilken vi begav oss till efter att jag gjort det förra inlägget. Lekplatsen påminde om Teletubbies-land (!) och Sixten var mycket nöjd med att springa omkring fritt bland alla andra barn, upp och ner för konstgräskullar och få klättra bäst han kunde. Själv blev jag något varm efter allt lekande men framför allt var jag nöjd eftersom Sixten kunde leka runt utan att jag hela tiden måste säga till honom "Akta, klättra inte på köksskåpet!", "Iiischh, inte ner i toaletten...", "Lilla hjärtat... våra kökslådor är inga trappsteg..." o.s.v. Jag har sen tid tillbaka förstått vidden av lekplatser för barnfamiljer! Visst, jag måste även där se efter honom och hela tiden vara vid hans sida, men jag behöver inte vara rädd för att lekredskapen ska gå sönder - de är ju till för att lekas med! Framför allt behöver jag inte känna mig som en hackig gammal skiva med tråkiga förmaningar! Med en så aktiv lite kille som Sixten så känns ett besök på en lekplats helt ljuvligt - vi båda älskar det! [Jag vet att jag har en något lustig min på det sista kortet men det bjussar jag på! Sandaler med tunna remmar var inte att rekommendera att klättra omkring med på de mest branta kullarna... skon kom liksom mest före eller efter foten...)

Chillar!

Sixten chillar på Folk å Rock i Malmö efter att vi lunchat med gammelmostrarna! Vi har det så mysigt & nu bär de av mot en lämplig lekplats för att få utlopp för allt sprall i benen (ja, hela gänget ska med!:-))

Eftermiddaslek!

I tisdags eftermiddag cyklade vi en sväng efter mellis och stannade, som så många gånger förr, till i Granet för att leka. Sixten gungade, åkte rutschkana, grävde i sanden, klättrade (!), lekte titt-ut med mig och styrde lekplatsens safari-jeep. Men självklart var inte leken fullbordad om Sixten inte fick ta sig en närmre titt på en cykel (oftast vår egen) för noggrant studerande och lite meckande! Jag har redan frågat på Cykelmekano här i stan om han kan få prao-plats när han går på högstadiet, och eftersom Sixten verkar ha ett starkt intresset för att mecka så nöp de erbjudandet direkt!! Idag bär det av till Malmö för att hälsa på min moster Gittan (Sixtens s.k. gammelmoster) vilket ska bli jättemysigt! Vi var där för några veckor sedan och då blev vi så ompysslade och bortskämda av hela familjen! Ha en skön torsdag!

Elfanter och håll-i-gång!

Dagarna verkar bara rinna iväg nu... det inte många dagar kvar tills att min föräldraledighet, vilken verkade oändligt lång i börjar, är över... detta faktum skapar en lite gnutta ångest i mig... Men med Sixten hinner jag inte ha ångest någon längre stund! Det är full rulle från det att han slår upp sina klarblå ögon på morgonen tills att jag stoppar honom i säng på kvällen! Den enda gången han är still under dagen är när han tar sig en tupplur och då brukar jag passa på att vila med honom. Två dagar i rad nu har han bestämt sig för att sova 2,5 tim mitt på dagen, vilket blir över lunchen, som får till följd att vi äter lunch senare och att det inte blir fler sovstunder på e.m. för honom innan det är dags att knyta sig för natten. Detta är helt ok med mig, men vi får hålla igång intesivt hela e.m. med roliga aktiviteter för att han inte ska få nog och törna helt på mig. Visst, jag skulle kunna sätta en klocka så att vi kom upp efter 1,5 tim men jag vägra att sätta någon klocka nu under vår sista lediga tid tillsammans! För att hålla igång så var vi igår bl.a. ute på Exan och tittade på elefanterna som tillhörde Cirkus Maximum. Vi kom väldigt nära elefanterna och de är verkligen respektingivande djur... Deras skötare gjorde vid ett tillfälle en nästan omärkbar gest vilken elefanterna svarade på med att slå ut med öronen. Detta i sin tur fick oss åskådare att instinktivt backa bakåt, elefanterna såg på det viset ännu större och rätt ilskna ut! Som sagt - mycket respekt! Dessevärre blev det bara ett soto på elefanterna, efter att jag tagit det hade jag fullt upp med att se till så att Sixten inte gick för nära inhägnaden eller vandrade in till dem... så det blir en lite närbild på en elefant idag... I dag har vi promenerat i Nyhamn (rakt över hamninloppet från där vi bor) längs med den nya marinans träkaj som nu öppnats för allmänheten. Detta har jag längtat efter, jag njuter verkligen av att promenera vid havet och det har blivit fint i den nya marinan (vore väl attans om det inte blivit det efter allt bankande som varit och är)! Därefter passade jag och lilleman på att leka på lekplatsen vi havet (nya vattentornet) och det är ingen hejd på Sixten när han åker rutschkana - han tycker att det är så kul. Nu behöver jag bara hjälpa honom upp för trappan, därefter kryper han själv fram, sätter sig på rumpan och åker ner. Jag lägger in ett lite videoklipp på det. Jisses vad han (och hans kompisar) lär sig saker snabbt, det händer från den ena dagen till den andra... Igår kom jag in ett par sekunder efter Sixten i köket (efter frukosten med brickan i händerna) och då hade han hunnit hänga sig i diskbänken och liksom promenerat upp med fötterna lodrät till händerna, så att han hängde vågrät ut från diskbänken... Gissa om jag fick hjärtat i halsgropen? Det var bara att lugnt sätta ifrån sig brickan och ta ner honom därifrån... hade jag vrålat till, vilket jag höll på att göra rent instinktivt, så hade han förmodligen blivit rädd och trillat ner och det skulle ju helst undvikas.. Nä, nu är det dags för mig att lägga mig. Imorgon ska vi hem till mormor för att slipa och måla om bättre begagnade möbler till Sixtens rum. Må väl!