Dagarna verkar bara rinna iväg nu... det inte många dagar kvar tills att min föräldraledighet, vilken verkade oändligt lång i börjar, är över... detta faktum skapar en lite gnutta ångest i mig... Men med Sixten hinner jag inte ha ångest någon längre stund! Det är full rulle från det att han slår upp sina klarblå ögon på morgonen tills att jag stoppar honom i säng på kvällen! Den enda gången han är still under dagen är när han tar sig en tupplur och då brukar jag passa på att vila med honom. Två dagar i rad nu har han bestämt sig för att sova 2,5 tim mitt på dagen, vilket blir över lunchen, som får till följd att vi äter lunch senare och att det inte blir fler sovstunder på e.m. för honom innan det är dags att knyta sig för natten. Detta är helt ok med mig, men vi får hålla igång intesivt hela e.m. med roliga aktiviteter för att han inte ska få nog och törna helt på mig. Visst, jag skulle kunna sätta en klocka så att vi kom upp efter 1,5 tim men jag vägra att sätta någon klocka nu under vår sista lediga tid tillsammans! För att hålla igång så var vi igår bl.a. ute på Exan och tittade på elefanterna som tillhörde Cirkus Maximum. Vi kom väldigt nära elefanterna och de är verkligen respektingivande djur... Deras skötare gjorde vid ett tillfälle en nästan omärkbar gest vilken elefanterna svarade på med att slå ut med öronen. Detta i sin tur fick oss åskådare att instinktivt backa bakåt, elefanterna såg på det viset ännu större och rätt ilskna ut! Som sagt - mycket respekt! Dessevärre blev det bara ett soto på elefanterna, efter att jag tagit det hade jag fullt upp med att se till så att Sixten inte gick för nära inhägnaden eller vandrade in till dem... så det blir en lite närbild på en elefant idag... I dag har vi promenerat i Nyhamn (rakt över hamninloppet från där vi bor) längs med den nya marinans träkaj som nu öppnats för allmänheten. Detta har jag längtat efter, jag njuter verkligen av att promenera vid havet och det har blivit fint i den nya marinan (vore väl attans om det inte blivit det efter allt bankande som varit och är)! Därefter passade jag och lilleman på att leka på lekplatsen vi havet (nya vattentornet) och det är ingen hejd på Sixten när han åker rutschkana - han tycker att det är så kul. Nu behöver jag bara hjälpa honom upp för trappan, därefter kryper han själv fram, sätter sig på rumpan och åker ner. Jag lägger in ett lite videoklipp på det. Jisses vad han (och hans kompisar) lär sig saker snabbt, det händer från den ena dagen till den andra... Igår kom jag in ett par sekunder efter Sixten i köket (efter frukosten med brickan i händerna) och då hade han hunnit hänga sig i diskbänken och liksom promenerat upp med fötterna lodrät till händerna, så att han hängde vågrät ut från diskbänken... Gissa om jag fick hjärtat i halsgropen? Det var bara att lugnt sätta ifrån sig brickan och ta ner honom därifrån... hade jag vrålat till, vilket jag höll på att göra rent instinktivt, så hade han förmodligen blivit rädd och trillat ner och det skulle ju helst undvikas.. Nä, nu är det dags för mig att lägga mig. Imorgon ska vi hem till mormor för att slipa och måla om bättre begagnade möbler till Sixtens rum. Må väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar